Julius Wipfel, skaparen av denna ras, hade som sitt avelsmål: Att den skall vara av polarhundstyp med vackra och attraktiva färger, den skall ha en behaglig mentalitet anpassad till våra förhållanden och på grund av sin attraktiva uppenbarelse vara tillräckligt olik andra raser.

Det är en medelstor, harmoniskt byggd hund av spetstyp med ett vargaktigt, kilformat huvud. På grund av sitt lugna sätt har den visat sig vara en idealisk familjehund och passar bra in i alla vardagliga situationer.

Alla färger utom vit, vitfläckig och leverbrun är tillåtet. Den skall ha en pälslängd där man kan ana kroppens konturer och med en tjock underull över hela kroppen. Tungan kan vara blå, blåfläckig eller rosa.

En eurasier har inga stora krav på motion utan det viktigaste är att den får vara tillsammans med sin familj. På grund av sitt stora behov att få vara tillsammans med sin familj har den mycket svårt för att klara av att vara "hundgårdshund".

Det är en självsäker, lugn hund med en mycket hög retningströskel och är vaksam och uppmärksam utan att vara skällig. Den har en utpräglad bundenhet till sin familj och kan vara reserverad mot främmande. Det innebär att den inte genast vill ta kontakt med främmande människor, men den får för den skull inte vara nervös, aggressiv eller extremt misstänksam. Om man låter den träffa olika människor och vänjer den vid olika slags miljöer, så får man i slutänden oftast en öppen och tillgänglig hund.

Eurasiern ska inte ha någon utpräglad jaktinstinkt. Den är också en utmärkt varnare då den är mycket uppmärksam utan att vara skällig. Den behöver nära kontakt med sin familj och konsekvent träning. Med sin robusta hälsa och sitt okomplicerade sätt, sin anpassningsförmåga och sin trofasthet är den en mycket värdefull familjemedlem.

Pälsen kräver ingen större omvårdnad, den tovar ej. Borstning någon gång i månaden räcker, men ju mer man håller på med sin hund desto bättre kontakt får man. Jag brukar minst en gång i veckan ha en genomgång, vilket innebär kamning/borstning m m. När hunden fäller (ca 2 ggr per år) så fäller den ur hela sin underull, som man med kam och borste tar bort. Badning vid behov, vilket oftast bara är någon gång per år.